Jag läser, redigerar, läser igen, skriver om. Jag driver sakta mot målet.

Ett tag hade jag tappat tron. Jag var helt säker på att manuset inte var något att ha. Dessutom hade jag skitmycket i skolan. Skulle jag verkligen prioritera en liten hobby framför den? Jag gav upp och lade allt skrivande åt sidan i flera månader. Men jag läste desto mer.

För några veckor sedan tog jag fram manuset igen och började läsa. Läsa på det sätt jag läser andras romaner. Utan att hoppa över rader för att jag vet vad som ska stå. Det slog mig att det hade många kvalitéter och utan att jag hann tänka eller planera började fingrarna korrigera saker som jag måste ha burit på undermedvetet. Både saker som lektören påpekade kring det dramaturgiska och helt nya saker. Såhär ska det ju vara, inte sådär. Hur tänkte jag egentligen här?  

Vid varje läsning hittar jag språkliga brister. Adjektivsjukan. Radera. Gestalta. Jag hittar logiska felslut. Tänk igenom. Ändra. Och så språket igen i den nya texten. Jag jobbar mig igenom den, sakta men säkert. Den är närmare 50 000 ord så det tar lite tid. 

Jag inser att det här kan bli bra, men det krävs ännu mer hårt arbete. Mitt språk är inte så bra som jag tror. Jag måste läsa ordentligt. Verkligen läsa.  Men viktigast av allt: Inte fastna i språket. Storyn måste hålla, alla trådar vävas ihop. 

Jag vet inte om jag bara ska redigera själv nu en gång till innan jag skickar det till ett förlag eller om jag ska ta en vända till med lektör när jag känner mig färdig. Vad tycker ni är bäst? Jag har ju funderat mycket på att ge ut själv, men vill nog ändå testa och se vad förlagen tycker, med tanke på att det är så dyrt att ge ut själv om det ska bli bra. 

Hur tänker ni kring att skicka till förlag? När är ett manus redo? 🙂

Dags för respons!

Status: 40 160 ord.

Jag har stommen klar, tror jag. Det känns otroligt! Det finns fortfarande saker som jag är osäker på, men just nu kommer jag inte längre med dessa. Så imorgon skickar jag mitt manus till en lektör som kommer att läsa igenom det och jag får vila ifrån det några veckor (lagom inför den sista tentaveckan för terminen, men sedan ska jag faktiskt vara helt ledig). 40 000 ord motsvarar ungefär 150 boksidor, vilket är ganska tunt, men jag tänker inte fylla ut luckor förrän jag är säker på att det håller, eftersom risken är att ännu mer då måste skrivas om. Självklart har inte någon människa svaret på alla frågor, så jag ska inte förlita mig helt och fullt på en enda människas omdöme, men jag behöver verkligen några objektiva reflektioner för att kunna ta mig vidare. Ibland kan andra se saker som jag själv inte sett eftersom jag är så ”inne” i berättelsen.

De frågor som jag speciellt ställer till lektören är:

  • Håller grundhistorien för en hel roman eller bör intrigen fördjupas?
  • Hur upplever du karaktärerna, är de trovärdiga?
  • Vem/vilka läser du in som ‘skyldiga’ i romanen, får du en klar bild? Tar du som läsare ställning för/emot karaktärerna?
  • Vad anser du om dramaturgin i berättelsen? Kan stycken kastas om, kan kronologin ändras så att det blir mer spännande?
  • Väcker texten några känslor?
  • Hur fungerar gestaltningen/stilen?

Sedan vill jag givetvis veta om det är något annat han tänker på.

Det ska bli oerhört intressant att få input och förhoppningsvis kunna utveckla manuset. Jag har inte räknat hur många timmar jag har lagt ner på det, men det är många. Jag tänker aldrig ge upp det här för jag vet att jag kan få till det om jag bara fortsätter kämpa! Visst är det läskigt att låta någon läsa, så fruktansvärt läskigt, men det är bara att bita ihop.

Ha en underbar dag!

 

Synopsis

Jag skrev så sent som i mitt förra inlägg att jag inte använder synopsis. Det skulle visa sig vara en lögn. Efter att ha funderat i helgen så har jag insett att det finns ett gäng fördelar med att använda mig av vissa verktyg som ingår i begreppet ”planering”.

Jag skulle aldrig börja med en synopsis eftersom jag aldrig kommer på alltihop från början, det mesta kommer allteftersom jag skriver. Jag avundas er som helt plötsligt har en hel berättelse klar i huvudet från första sidan, men sådan är inte jag. Att däremot göra upp en synopsis när jag befinner mig mitt i skrivprocessen tror jag är till stor hjälp. Då kan tankarna behöva sorteras upp och ofta blir det ett avbrott då och då (till exempel när en pluggar till ett prov, som jag borde göra nu) vilket gör att en hamnar längre i från texten och kan behöva en snabb resumé för att kunna fortsätta skriva. Därför har jag nu suttit två timmar  med att skriva en synopsis över hela boken och sortera om kapitlen.

Jag har nu en klar överblick: 25 kapitel varav 5 ännu är oskrivna. Sedan ska vissa delar byggas ut innan det skickas till en lektör för genomläsning. Whoho!

Nu måste jag verkligen plugga på grammatiken i veckan. Skärpning.

 

Tillbaka till verkligheten (internet)

Hej igen, det känns som månader sedan, men det är det ju inte.

Jag vill bara börja med att säga en sak som är så självklar att en gärna struntar i det och inte låtsas om det: Så mycket en hinner läsa när en inte är uppkopplad! Det är ett så många gånger om konstaterat faktum och nu har även jag; googleknarkare, bloggare och trogen P1-podlyssnare; bidragit till den enorma kollektiva empiriska databasen i detta ovetenskapliga studium. Jag har ägnat veckan åt att sitta med mina stackars kliande soleksem under ett parasoll och plöja min första Haruki Murakami-tegelsten. Det blir inte den sista kan jag lova. Är fortfarande inte klar med den, eftersom den är 740 sidor med pyttetext; Fågeln som vrider upp världen. Bara titeln gör att jag älskar den. Har cirka 100 sidor kvar så imorgon kan ni få en reflektion kring den. Jag ska även försöka att läsa ikapp lite på era bloggar när jag har tid, är nyfiken på vad jag kan ha missat.

När vi besökte ett internetkafé i närheten av campingen öppnade jag min mejl och där låg svaret från lektören(!!!). Jag skummade det med ena ögat, som för att skydda mig mot kritiken, som jag så innerligt hade önskat mig – ironiskt, eller hur? I veckan ska jag berätta om vad hon tittade på och hur hon bedömde. Jag kan säga att jag har en hel del omskrivningar framför mig. Ska gå närmare in på detta längre fram, men jag ser det hela som något positivt och väl värt pengarna. Nu vet jag i alla fall lite vad jag bör tänka på i fortsättningen och jag vill framhålla att det är vägen som är målet, verkligen, i dessa sammanhang. Jag känner nu att jag utvecklas på ett sätt som jag aldrig tidigare har vågat göra; jag tar mig an mina svagheter och vänder dem ut och in medan jag betraktar dem, trots att det svider i ögonen.

Naturligtvis var Biblioteca Nationale Marciana i Venedig, ett av världens vackraste bibliotek, stängt den där måndagen då vi besökte staden, men hm… Utsidan var väl också helt okej.

Biblioteket i venedig. Biblioteca Nationale Marciana.
Biblioteket i venedig. Biblioteca Nationale Marciana.

Ikväll skickar jag det.

Ikväll ska jag skicka mitt manus till lektören. Det ska bli otroligt spännande att se vad hon har att säga om mitt romanutkast som i skrivandets stund är exakt 182 541 tecken. Det är en tunn bok; i ungefärlig översättning drygt 100 boksidor. Den är inte klar; jag är säker på att det finns tusen saker som behöver ändras, förbättras och byggas ut, men, jag är på väg. Jag går längs en stig där granris piskar mig i ansiktet och fågelsång distraherar mig. Steg för steg närmar jag mig det där som kallas färdigställande. Det är den svåraste delen i alla projekt. Att få idéer är enkelt. Att knappa fram det en vill säga i form av hjälplig fiktion är inte heller svårt. Det är först när det kommer till tålamodet och att kunna ta emot samt använda sig av kritik, som en verkligen prövas.

En tanke som slår mig där jag trampar fram på den där stigen är att det finns olika sätt att se på det där med litteratur. Den ena sidan vill säga att du inte ska anpassa dig efter någon, att verket måste vara helt självständigt och att det sedan är upp till läsaren att tolka. På det sättet kan en bok ha lika många betydelser som det finns läsare. – Eller kan det? Spelar inte världen runtomkring roll för en läsares tolkning av ett verk?
Den andra sidan, det är den som kräver att du inrättar dig i ett slags den allmänna förståelsens ram för att läsarna ska kunna förstå vad du eller berättaren i din bok vill säga.

Det hela grundar sig i frågeställningen om vad som är intressant: författarintentionen eller läsarens tolkning? Under senare år har det förra fått mer och mer stå undan för det senare i forskningen, men på bokbloggar kan du läsa recensioner både från den ena eller andra vinkeln. Som du kanske har märkt rör jag mig oftast mer i läsarens huvud i mina tankar kring böcker – vad de kan betyda här och nu, inte då de skrevs eller vad författaren ville säga då. En del anser att författarens intention är totalt ointressant medan andra menar att det är det som är hela poängen.

Varför pratar jag om det här nu? Jo, för att inom kritiken finns denna bakomliggande meningsskiljaktighet och som författare och kritiker väljer du sida, medvetet eller omedvetet, genom ditt sätt att skriva. Anser du själv att du vill säga något med din bok eller helt enkelt säga något – jag vad som helst, beroende på vem som läser – med den? Kämpar du för att nå fram med en speciell betydelse eller vill du hellre skapa intryck utifrån vilka läsaren själv får läsa in betydelser?

Solned

Lektörsutlåtande – Utbud och priser på marknaden

IMG_20150625_233936Hej! hoppas ni har en bra lördag! Det har jag. Jag har dock tänkt på att det behövs en samlad presentation av marknadens lektörstjänster med någon form av prisbild. Intresset för att skriva växer och fler och fler ger ut eget eller skickar till förlag med höga förhoppningar (- eller inga alls!). Att få ett ”passar inte för vår utgivning” till svar från förlaget ger dig inga verktyg att förbättra dig, mer än möjligtvis mer ”jävlar anamma” i fingrarna. Rent skrivtekniskt står du kvar där du är. Du kanske bara hade behövt öka spänningen på rätta ställena? Det får du aldrig veta om du inte har turen att få ett utförligt refuseringsbrev. Använder du egenutgivning utan att någon har tittat på det innan, kanske du inser efter ett par år när du läser om din bok vad du hade kunnat göra annorlunda, och då är den ju redan tryckt och ute på marknaden, kanske till och med läst i ”fel” version?! Hur marknadsför du ”Hejhej vänta här är den RIKTIGA boken!” Nej. Tänkte väl det. Du ska vara nöjd och säker på att du har gjort sitt bästa när boken skickas till förlag eller du lägger tusentals kronor på att ge ut den själv. Så vad kan man då göra?

Ett är att låta en halvstressad och alldeles för snäll vän läsa efter jobbet om kvällarna och sedan låta henne linda in sin förhoppningsvis rättmätiga och genomtänkta kritik i beröm över en kopp kaffe. Om dina vänner alltid är lediga, superintresserade av att läsa och har ett kritiskt öga, lucky you!

Två är att betala för att någon med erfarenhet och utbildning ska ta sig tid att gå på djupet i din text. Det vill säga: Investera i ditt största intresse. Lite som att köpa nya fiskebeten till spöet, en ny golfklubba inför den stora mästerskapen, nya fälgar till sportbilen eller nya löparskor inför varvet. Eller som att bränna tvåtusen på nattklubb om man nu tycker att det är soft.

Själv letade jag och letade ännu mer och jämförde olika tjänster. Detta letande skulle jag inte önska min värsta fiende. Låt oss underlätta livet lite. Nedan samlas marknadens utbud av fristående lektörstjänster till ett litet smörgåsbord. P.g.a. omfattningen har jag uteslutit förlagens egna tjänster, men det kan vara bra att veta att många av de etablerade förlagen också erbjuder dessa tjänster.

Jag reserverar mig givetvis för att ändringar kan göras på deras hemsidor efter att detta inlägg publicerats. Det är bara menat som en guide till att hitta dem smidigt. Såklart kan jag ha missat någon eller några, för de poppar upp som svampar om hösten. Men, hej, ropa bara då så lägger jag in dem. Och uppräkningsordningen. Den blev som den blev. Jag lägger inga värderingar i ordningen, du ska välja vem/vilka som passar DIG. Uppföljande kontakt ingår oftast.

Författarcentrum
Ideell förening med yrkesverksamma författare. Manuskriptets författare och lektören är anonyma för varandra.
Startavgift 2.300 kr + 7 kr/sida från sidan 21 (12pkt, dubbelt radavstånd). Exkl. moms och porto.
Tar 4 arbetsveckor. Utlåtandet omfattar ca 4 sidor.

Skrivarkurser.nu
Johanna Mo. Brukar vara med i Tidningen Skriva och skriva utlåtande om läsartexter.
Liten – Avgift 3.000 kr inkl. moms. Max. 6000 tecken.
Stor – Svgift 4.500 kr inkl. moms. Max. 12000 tecken.
Utlåtandet tar 1-4 veckor. Pdf med markeringar + ett skrivet utlåtande.

Multimanus
Johanna Wistrand.
Exempel: 3.500 kr exkl. moms för 75 – 200 sidor (12 pkt, dubbelt radavstånd).
Utlåtande minst 5 sidor. Läs recensioner.

Skrivarhuset
Inger Byström. Lektörsutlåtande/manusbearbetning.
Exempel: upp till 50 sidor: 1 000 kr exkl. moms, 51 sidor –  200 sidor: 1 500 kr exkl. moms.
Tar även emot filmmanus. Läs recensioner.

Storydoktors
Ingrid Elfberg och Johanna Wistrand.
Exempel: 3500 kr, exkl. moms, upp till 230 s, (12 pkt, dubbelt radavstånd).
Tar upp till 5 veckor. Läs Recensioner

jennybafving.se
Jenny Bäfving.
Exempel: 230 s. 3500 kr exkl. moms (12 pkt, dubbelt radavstånd.)
Tar ca 2 veckor. Man kan behöva boka i tid innan. Läs recensioner.

Manushjälpen
Sara Olsson.
Grundpris 500 kr + 10 kr/s, exkl. moms (12 pkt, 1,5 radavstånd). Tar 4 veckor.
Sommarerbjudande 990 kr exkl. moms för upp till 300 s. t.om. 31/7. Tar 3 veckor.

Annljungberg.se
Ann Ljungberg.
Grundpris 500 kr + 25 kr per sida, exkl. moms
Tar upp till 4 veckor men kö kan förekomma. Utlåtande minst 2 sidor. Läs recensioner.

Skrivarakademin
Olika handledare.
4.050 kr + 5 kr per sida, exkl. moms (12 pkt, dubbelt radavstånd).
Tar 3-6 veckor. Utlåtandet 2 sidor + längre samtal.

christinljungqvist.se
Christin Ljungkvist
2. 600 kr + 6 kr per sida efter s. 21, exkl. moms (12 pkt, 1,5 radavstånd).
Tar 3-6 arbetsveckor. Utlåtandet är 1-2 sidor.

forfattarkurs.se
Jorun Modén.
2.700 kr + 25 kr per sida efter s. 100, exkl. moms (12 pkt, dubbelt radavstånd).
Tar emot i mån av tid.

Litteratursalongen
Under 45000 ord för 890 kronor. Maxpris: 1780 kronor. Litteratursalongen har även en skrivtävling som pågår fram till och med den 31 juli. Du kan vinna en författarcoach i ett halvår. Läs mer här.

Lektörsläsning inbokad!

Då har jag äntligen tagit tag i något som jag borde ha gjort för länge sedan. Att Investera pengar i det jag brinner för, inte bara tid. För att ‘tid är pengar’ är hysteriskt sant. Ett exempel: Alla de timmar som du har lagt ner på ditt skrivande genom åren, skulle du verkligen låta dem gå till spillo och låta ännu mer tid gå åt när du befinner dig helt ur kurs? Det känns inte speciellt tidseffektivt. Tänk om du gång på gång upprepar samma fatala misstag, aldrig lär dig och så är tiden till slut en dag ute? Kaputt! För vi ska alla dö… Förlåt, haha. Men det är så. Man måste fråga sig om man kommer att kunna leva med sig själv om fallet är att man kunde ha handlat annorlunda; svalt sin stolthet, mött kritiken och börjat utvecklas i tid. Prioriterat annorlunda; avhållit sig från restauranger för att istället köpa en läsning av någon professionell?

”Vilket liv vill jag leva? Ett där jag är författare eller ett där jag drömmer om att vara det?”

2015-06-14 22.03.37
Man måste vara tålmodig om det ska bli något med de där romanerna, anser Snigel. Han gav motvilligt sitt samtycke till att bli fotograferad.

I skolan sa läraren alltid till den duktiga tjejen att ”åh vad du skriver bra, jättebra!”, ”Får vi läsa dina deckare sen?” och ”MVG!”. Den duktiga tjejen älskade att få se det där MVG:t, skrivet med en röd tuschpenna i kanten av uppsatsen och en liten fin kommentar på slutet av den. Då pirrade det i magen och hon kände sig bäst i världen. Så, varför når den här MVG-tjejen inte fram till något förlag då nu när hon är vuxen? Vad var det som var så jävla bra med de där texterna? Alla förlag har svarat henne med artig likgiltighet hon undrar om hon i själva verket inte är totalt värdelös. Det måste vara något som inte är så jävla bra med det hon skriver. Har hon verkligen ingenting att säga? Behöver hon kanske få uppleva lite fler trauman i livet för att skära upp kreativitetens ådra…?

Det handlar om att sätta mål och uppnå dem – och då måste man våga ta hjälp för att se sina svagheter för att någonsin kunna förbättra sig. Att ”skriva bra” är inte tillräckligt för att ens roman ska bli läst. Det är där lektörens kritiska granskning blir ett steg på vägen mot mitt nya utvecklingsorienterade författarjag. Hon är bokad i Augusti, så nu blir det redigering på kvällarna efter sommarjobbet för att kunna lämna in det så bra jag bara kan till henne. Kommer att skriva här på bloggen om hur det gick sedan.