Varför läser vi?

Ibland, i bokhandeln, kommer jag på mig själv med att smygblänga på topplistorna samtidigt som jag skakar på huvudet där jag står, i min trygga hörna framför klassikerhyllan. Ja, jag är den där snobben som vill, men inte vågar ta tag i en bok som har citatet ”årets roligaste bok” eller ”årets deckare” på framsidan. Jag vet inte vad jag är rädd för – att ett dåligt språk ska hoppa ut från boksidorna och mula mig i ansiktet? Att jag ska bli nedsmutsad, slösa min tid eller pengar på att ”köpa något”, precis som alla andra har gjort? Att ”systemet” ska lura mig? Jag kunde lika gärna gå runt med folie på huvudet.

”Jag gillar inte deckare”, säger jag ibland. Helt omotiverat egentligen, för hur många har jag läst? Jag har läst någon av Läckberg. Gillade den inte, tyckte språket var tråkigt och platt. Läste en Hamiltonbok av Guillou i en kurs om populärlitteratur och den var bara komisk i hur den misslyckades med att vara tuff och humoristisk.

Men sanningen är att jag har läst flera bästsäljare som jag älskat. Carlos Ruiz Zafóns böcker ”Vindens skugga” och ”Ängelns lek” tyckte jag mycket om. Harry Potter var jag helt galen i, är galen i. Och hallå, Haruki Murakami, vem har inte läst honom? Av någon anledning förtränger jag detta när jag tittar på topplistorna, allt jag ser är ”dåliga deckare”.

Så jag bestämde mig för att våga gå emot den där snobben i mig och bara köpa den bok som exponerades mest av alla. Det blev Kvinnan på tåget av Paula Hawkins. Och sedan blev jag liggande i soffan, klistrad i två dagar. Insåg förvånad att den här kvinnan kan ju faktiskt skriva, det är inte bara en massa klyschiga uttryck som stör handlingen, karaktärerna är intressanta och intrigen är spännande. Jag blir underhållen, blir (litet) skrämd, vad kan jag mer begära?

När jag väl kommer till slutet inser jag plötsligt att jag har sagt ”jag gillar inte deckare” av fel anledning. Det är inte språket det är fel på generellt, det kan vara helt okej eller riktigt vasst. Det är inte karaktärerna eller intrigerna, handlingarna, livshistorierna. Det är deckarmallen. För allt rör sig alltid åt samma håll, åt en upplösning, en förlösning där alla svar ska komma fram. Men jag vill inte ha alla svar serverade, jag blir alltid besviken när jag får dem, jag vill stanna precis precis innan avslutet och låta boken ligga så för all evighet. Jag vill fortsätta tänka och känna att historien fortsätter, att om jag bara börjar om och läser boken en gång till så ska jag inse något, hitta svar på något som rör mig själv och hela mänskligheten.

Kanske borde jag bara testa folie eller vad tror ni? 🙂

 

 

8 thoughts on “Varför läser vi?

  1. Just den boken du nämner hade samma effekt på mig. Jag kunde inte slita mig. Något med tonen i den var totalt beroendeframkallande. Jag läser inte heller mycket renodlade deckare, som du gillar jag inte den där mallen, men har samtidigt läst en och annan bra på sistone. Jag antar att vad jag inte gillar är den där schablonen där fokus är på själva polisarbetet, (med alla klyschor som är kopplade till karaktärsskildringarna) medan jag tycker det är mer fascinerande att läsa om själva brotten, från de inblandades synvinkel. På något vis känns det så meningslöst att komma in i boken när den döde redan är död… ingenting kan ju få honom tillbaks igen, oavsett vad de gör. Då gillar jag böcker som denna bättre, spänningaromaner, gärna psykologiska sådana 🙂

    Liked by 1 person

      1. Jaa, precis, och jag upplever att det blir mer nerv i det. Plus att psykologi är intressant som du säger. 🙂 Även som författare är det kanske roligare att sätta sig in i ett skruvat sinne än att gå och leta efter svar och svära över att man inte kommer någonvart 😉

        Liked by 1 person

  2. Hej! Helt otroligt rätt i tiden som ditt inlägg kom. Idag på skrivarkursen berättade kursledaren att årets tema för nästa års antologi (som vi skriver tillsammans men med egna noveller) är tadaaaa. Deckare och thriller. Tycker och tänker som du om deckare. Men! Nu har jag en idé och slutet…ska bli som du föreslår. Det blir en ”Anni-deckare”. OM jag får ihop den röda tråden. Håll en tumme 😀

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s