Bli gästbloggare på Läsa och Skriva

Brinner vi lika mycket, du och jag?

Välkommen att mejla ditt ämne till gabriellehult@gmail.com eller kommentera i fältet nedan så tar jag kontakt. Beskriv vad du vill skriva om, syftet med inlägget och länka till din blogg. Din blogg ska handla om böcker och/eller skrivande. Inlägget kan handla om allt ifrån skrivprocessen, att bli publicerad, egenutgivning, att du har läst världens bästa/sämsta bok eller bokbranschen i stort. Valet är ditt, men ämnet ska beröra böcker.

Att bli gästbloggare på Läsa och Skriva innebär att din blogg marknadsförs. Jag ger en introduktion av dig och din blogg och du skriver ditt inlägg. I din egen blogg länkar du sedan till gästinlägget och på så sätt har vi båda chansen att få nya läsare.

Obs! När det gäller ren reklam för exempelvis betaltjänster är detta ej av intresse. Inlägget ska innehålla någon substans som ger läsaren tips, råd och inspiration. Är du exempelvis lektör så kan du inte bara göra reklam för dina tjänster – däremot får du gärna beskriva exempel på vanliga misstag författare gör eller dela med dig av lite tekniktips. Har du gett ut en egen bok får du gärna skriva om utmaningarna som du mött under processen – inte bara ”köp min bok”. 

Med hopp om gott samarbete!

2015-07-22 07.30.32

En behöver lite äventyr för att kunna skriva

En behöver lite äventyr ibland. Det var det min mamma sa till mig när jag var liten. ”Jag tror du måste ha några år på nacken och upplevt någonting för att kunna skriva bra böcker”. Det tror jag inte riktigt på längre. År gör inte alltid skillnad på alla människor. En del förblir. Men, det där med upplevt, det håller jag med om. Upplevelser kan upplevas på så olika sätt av olika individer. Det finns de som inte märker om de upplever saker och de som upplever saker som inte ens finns. Upplevelser är individuella, ingen kan säga ”hen har upplevt så mycket”, för det vet bara hen. Upplevelser hör inte bara till den yttre världen. Men när det händer annorlunda eller farliga saker i denna värld kryper människornas jag fram ur dunklet och visar sig, oreglerade och oaktsamma inför betraktares ögon.

Jag tvingar mig ut ur mitt skal ibland för att ”uppleva” och varje gång blir jag lika förvirrad och skräckslagen. Behöver verkligen min egen tid. Två veckor dygnet runt med familj och vänner tar på krafterna. Kanske är jag otacksam nu, men tiden i sjukrummet var fridfull på något sätt. Jag fick tid att bara ligga still, tänka och vila. Reflektera över mitt resesällskap på ett sätt som jag inte kunde göra i deras sällskap. Jag missade mycket av Indonesien, men fick i gengäld andra intryck. Allt kan verkligen vara upplevelser.

På planet hem läste jag min bok på iPaden i iBooks (har konverterat den till e-bok). Såg en massa fel, markerade, skrev kommentarer, funderade och fantiserade medan min kamrat sov. I slutet av nästa vecka ska jag skicka manuset till en lektör för ett utlåtande. Nu jobbar jag några veckor igen. Sitter kvällar på kontoret för att ha råd med överlevnaden och de där ”upplevelserna”. Fixar med försäkringar också, sådant där som måste göras. Och läser om kanon till distanskursen. Men allt jag vill göra är att skriva. Här hemma.

wpid-2015-07-21-11.10.24.jpg.jpeg

Munjangan, Indonesien

Här i Munjungan är klimatet tropiskt, men bada är inte att tänka på. Av en fiskare på stranden fick vi nämligen veta att vattnet nu var fullt av giftiga maneter. 

  
Munjungan är en liten by på den tätbefolkade ön Java och här lever de flesta av att odla och sälja t. ex. kryddnejlikor eller fiska. Kryddnejlikor används till att laga den underbara grytan ”Randang”, en form av nationalrätt i Indonesien. 

  
Just nu pågår fastan för fullt här och byn lever upp först framåt nattetid då de som valt att fasta får tanka på ny energi. 

  
Till frukost äter vi ”Nasi Goreng” vilket är stekt ris med olika smaker beroende på vad som finns över från gårdagens mat. Ibland smakar den räkor och ibland kyckling. Givetvis kryddar vi med rikligt av chilin för att få till den rätta hettan! Till det serveras ett stekt ägg, grönsaker, tempe m.m. Underbart sätt att starta dagen. Från och med nu blir det aldrig mer mackor. 

På lördag åker vi vidare till Bali för att semestra lite. Just nu är vi hemma i min familjs hus som de byggt uppe i bergen i denna härliga by. Tid att umgås med nya vänner och lära känna omgivningen. Skriva blir det inte mycket med, men det kanske är bra med en paus för att reflektera och låta texten vila ett slag. 

Oavsett vad de andra säger – ”State of mind” som författare

2015-06-21 20.41.22

Ditt sinnestillstånd, ”state of mind” som det så vackert heter på det rikare språket, behöver inte alls vara förankrat i hur andra människor betraktar dig. Du kan förankra din verklighetskänsla i vilket sinnestillstånd du vill. Jag har sinnestillståndet ”Författare”. Vilket ”state of mind” har du?

Du kan kämpa hela livet för att ”få” kalla dig något. Men det är faktiskt du själv som har satt upp reglerna för när du får börja kalla dig det. Varför inte ändra på reglerna? Det är inte lagar vi talar om. Jag menar inte att du skall sluta kämpa för att få något utgivet, om det är vad du vill. Tvärtom. Jag tror att om du ser dig själv som en författare och vågar kalla dig för det, så kommer din hjärna med större sannolikhet att verkligen arbeta som en. Jag tror också att det finns de som faktiskt bara älskar att skriva men tror att en måste ha gett ut en bok för att en ska få kalla sig författare. Dessa människor kanske går ett helt liv utan att ”kunna” kalla sig författare och se sig som det, trots att de ägnar en stor del av sin lediga tid åt att skriva – och njuter av det. Det är att snåla på något outsinligt, till vilken nytta?

Det handlar inte om titlar. Det handlar om tid, som alltid. Ett ”författarskap” får högre prioritet än en ett ”intresse”.

Så vadå om du inte lever på det? Nämn mer än tio författare som inte behöver ha ett ”vanligt” jobb. Hela ditt inre skriker att du är det. Det är som om du vore fångad i fel kropp, fel kön eller vad som helst, du kan inte vara något annat än författare, inte leva som något annat även om du kan leva av något annat. Vad du lever av är en bisak i förhållande till vad du är.

Så vadå om du inte har fått något utgivet på ett förlag? Du är själv alla instanser; din egen redaktör, förläggare och läsare. Än så länge. Allt börjar med ett. Ett ord, en sida, ett utkast, en granskning, en bedömning, en läsning, en omskrivning. Ja allt! Det börjar alltid med ett! Även etablerade författares nästa bok börjar med ett ord och inte går de och plockar av och på sin författartitel mellan utgivningarna? Är de mindre författare innan förlaget har tryckt den nya boken? Nej. Du slutar inte kalla dig författare efter ett visst antal år? Nej. Det finns ingen gräns! Inga regler! Kör! Du är vad du är och vad du lever som är det viktiga. Så fort du öppnar ditt manusdokument är du författare.

Jag är inte individualanarkist, men livet är för långt för att en ska orka att se på sig själv som någonting en innerst inne inte är. Det är också för ändligt för att en ska ta risken att ännu en dag stiga upp och vara någonting inför sig själv, bara för att andra tycker att det stämmer. Jag är inte schizofren, men: Den dagen jag dör, dör jag som författare, oavsett vad de andra säger.

Att skriva för ”snabbt” och läsa med nya ögon – en teknikdiskussion

Kära blogg,

igår kväll konverterade jag mitt utkast till epub för att kunna läsa det i min e-boksläsare i mobilen och kunna anteckna på olika sidor var jag än befann mig i denna vardag som omger mig. Den som jag måste ha för att överleva. Smart tips om jag själv får säga – en ser verkligen hur det hade sett ut som ”tryckt”.

Och jag är besviken på min bok. Den går så himla fort fram. Jag har en tendens att skriva med sådan fart i handlingen att jag nu inser, när jag själv läser, att om jag inte visste var de befann sig och hur miljön omkring dem såg ut, så skulle jag inte förstå så mycket. Speciellt i slutet blir jag själv förvirrad. Det flyter som poesi – hur ska jag förklara? Det blir lätt ett rytmiskt berättande av mina texter; omedvetet anpassar jag stavelser och komma till att passa en viss sorts högläsning. Var kan detta komma ifrån? Kanske för att jag lyssnar på ljudböcker mer än jag läser böcker? Alltid gillat hörselintryck mer än synintryck? Det har sina fördelar för det blir ganska vackert på sina håll, men då står handlingen åt sidan. Hm.. det är väl en roman? Slutet måste bli mer långdraget. – Jag trodde inte jag skulle säga det om en bok!

Min bok är som ett motorcykelrace som slutar med att alla tävlande kör ut över ett stup och dör, ungefär. Fast alla dör inte, men du förstår vad jag menar. Det kan vara bra att ana stupet i förväg och kanske få se lite av turen på vägen och inte bara vara inne i en förares huvud?

Att försöka läsa med nya ögon är svårt, men det går! Att göra som jag gjorde här är ett sätt att komma ur ”word”-febern och läsa det som om det var en färdig tryckt bok. Fördelen med det är att då är sannolikheten högre att du läser med högre krav eftersom ögat luras att tro att det är ”en riktig bok” du läser, samtidigt som texten har ändrats utan din involvering; meningen som du vet ligger högst upp på sidan 82 ligger nu kanske längst ner på sidan 90.

Jag använder gratisprogrammet Calibre för att göra konverteringen från ODT. Sedan läser jag i min android på Google Play Books och där kan man markera och lägga kommentarer i texten.

Bjuder här på en litet utdrag som till skillnad från resten av boken går ganska lugnt fram:

Screenshot_2015-07-01-09-20-49Screenshot_2015-07-01-09-20-52

”Nej inte dö nu!! Jag har ju inte skrivit klart min bok än!”

Hej igen. Det är mycket jobb, plus plugg, så uppdateringen kommer kanske att vara sporadisk den närmaste tiden, men jag har inte glömt er! Först är jag nu inne i sex dagars arbete i rad innan jag reser iväg på lördag – ni kan vänta er ett resereportage från Java, Indonesien, nästa vecka. Så länge jag inte ligger magsjuk. Redan är resfebern här; illamående, sömnsvårigheter och beredskap inför döden som oundvikligen inträffar på lördag eftersom jag utsätter mig för detta. – Flygrädsla, bekant? Well, min kan yttra sig hur som helst när jag väl sitter fastspänd. Gråt, ångest, panik… Sist var min enda tanke natten igenom:

”Nej inte dö nu!! Jag har ju inte skrivit klart min bok än! Snälla låt mig få leva så att jag får skriva klart min bok.”

När jag berättade detta för en vän svarade hon: ”I såna ögonblick ser man sanningen. De e ju som han i filmen Turist som räddar sin iPad istället för sina barn!”.
”Det är ju inte samma sak…”

Vid sidan av detta läser jag en distanskurs på halvfart vid Linnéuniversitetet som heter ”Årets nobelpristagare i litteratur är…” och I år handlar det alltså om Patrick Modiano. – Sedan har jag ju min egen bok att tänka på! Varför anmälde jag mig till kursen? Har redan massa ”roliga grejer”! Jag vill mycket, alldeles för mycket, men i första hand vill jag nu verkligen klargöra att målet med mina inlägg ska vara något som är värt att läsa, inte bara en uppdatering för uppdateringens skull. Det skall vara till för både dig och mig. Det ska inte vara en tjänst jag gör dig för att du kräver färskhet, men inte heller en terapi som bara får mig att må bättre. Dock känner att jag att jag fått så fin respons på bloggen hittills, att jag ‘sviker’ någon läsare om jag inte uppdaterar. Om det så bara är en enda.

Detta för mig vidare till nästa ämne: Sociala media och författarskap? Det hänger ihop med det jag just berättade. Ju mer tid vi lägger på den där bloggen som handlar om böcker och skrivande, desto mindre tid kan vi lägga på att skriva på vår egen bok. Okej, det är inte så farligt. Men Twitter och Instagram och Facebook – dessutom! Var ska man dra gränsen? – Vad är ett givande utbyte mellan olika skrivande individer – att boosta varandra – och vad är ett hardcore 2015-06-29 21.32.41marknadsföringsdrev i sociala media för att visa upp sig och skapa sig ett namn inför kommande boksläpp? Är jag en moralist? Nej, verkligen inte. Det handlar bara om tid. Tänker kallt och rationellt, som en vän beskrev. Ju mindre tid vi ägnar åt att verkligen SKRIVA på vår bok, desto mindre kommer vi att utvecklas inom romanskrivande. Och vad tänker vi i sanningens ögonblick när vi tror att vi ska dö? Är det ”jag vill bli asbra på att twittra och att alla ska veta vem jag är” eller ”jag vill skriva en bok”? Jag vill mena att all form av interaktion inte heller ger givande möten. Interaktion på rätt sätt är en sak, men interaktion för interaktionens skull är en helt annan.

Jag skaffade Twitter och Instagram och känner redan hur dessa inslag i mitt liv tenderar att explodera ut över hela min tillvaro, som ett drogberoende, något som hetsar i hjärnan och blockerar alla de andra tankar som kanske kunde ha kommit just då. Är det verkligen bara jag som känner så? Ska ge det en chans, men måste dra ner lite, en tweet i taget!

Den stora frågan som vi alla ständigt återkommer till, som det hela mynnar ut i, den lyder: Vem är jag och vilket liv mår jag bra av att leva? Därför kungör jag nu att jag kommer att skriva här när jag har något på hjärtat, inte varje dag utan snarare några gånger i veckan och du kommer att kunna ha behållning av det om ämnet är av intresse. Och om du skriver något intressant så kommer jag att ta till mig det. Varför ska vi annars läsa och skriva?

Lektörsutlåtande – Utbud och priser på marknaden

IMG_20150625_233936Hej! hoppas ni har en bra lördag! Det har jag. Jag har dock tänkt på att det behövs en samlad presentation av marknadens lektörstjänster med någon form av prisbild. Intresset för att skriva växer och fler och fler ger ut eget eller skickar till förlag med höga förhoppningar (- eller inga alls!). Att få ett ”passar inte för vår utgivning” till svar från förlaget ger dig inga verktyg att förbättra dig, mer än möjligtvis mer ”jävlar anamma” i fingrarna. Rent skrivtekniskt står du kvar där du är. Du kanske bara hade behövt öka spänningen på rätta ställena? Det får du aldrig veta om du inte har turen att få ett utförligt refuseringsbrev. Använder du egenutgivning utan att någon har tittat på det innan, kanske du inser efter ett par år när du läser om din bok vad du hade kunnat göra annorlunda, och då är den ju redan tryckt och ute på marknaden, kanske till och med läst i ”fel” version?! Hur marknadsför du ”Hejhej vänta här är den RIKTIGA boken!” Nej. Tänkte väl det. Du ska vara nöjd och säker på att du har gjort sitt bästa när boken skickas till förlag eller du lägger tusentals kronor på att ge ut den själv. Så vad kan man då göra?

Ett är att låta en halvstressad och alldeles för snäll vän läsa efter jobbet om kvällarna och sedan låta henne linda in sin förhoppningsvis rättmätiga och genomtänkta kritik i beröm över en kopp kaffe. Om dina vänner alltid är lediga, superintresserade av att läsa och har ett kritiskt öga, lucky you!

Två är att betala för att någon med erfarenhet och utbildning ska ta sig tid att gå på djupet i din text. Det vill säga: Investera i ditt största intresse. Lite som att köpa nya fiskebeten till spöet, en ny golfklubba inför den stora mästerskapen, nya fälgar till sportbilen eller nya löparskor inför varvet. Eller som att bränna tvåtusen på nattklubb om man nu tycker att det är soft.

Själv letade jag och letade ännu mer och jämförde olika tjänster. Detta letande skulle jag inte önska min värsta fiende. Låt oss underlätta livet lite. Nedan samlas marknadens utbud av fristående lektörstjänster till ett litet smörgåsbord. P.g.a. omfattningen har jag uteslutit förlagens egna tjänster, men det kan vara bra att veta att många av de etablerade förlagen också erbjuder dessa tjänster.

Jag reserverar mig givetvis för att ändringar kan göras på deras hemsidor efter att detta inlägg publicerats. Det är bara menat som en guide till att hitta dem smidigt. Såklart kan jag ha missat någon eller några, för de poppar upp som svampar om hösten. Men, hej, ropa bara då så lägger jag in dem. Och uppräkningsordningen. Den blev som den blev. Jag lägger inga värderingar i ordningen, du ska välja vem/vilka som passar DIG. Uppföljande kontakt ingår oftast.

Författarcentrum
Ideell förening med yrkesverksamma författare. Manuskriptets författare och lektören är anonyma för varandra.
Startavgift 2.300 kr + 7 kr/sida från sidan 21 (12pkt, dubbelt radavstånd). Exkl. moms och porto.
Tar 4 arbetsveckor. Utlåtandet omfattar ca 4 sidor.

Skrivarkurser.nu
Johanna Mo. Brukar vara med i Tidningen Skriva och skriva utlåtande om läsartexter.
Liten – Avgift 3.000 kr inkl. moms. Max. 6000 tecken.
Stor – Svgift 4.500 kr inkl. moms. Max. 12000 tecken.
Utlåtandet tar 1-4 veckor. Pdf med markeringar + ett skrivet utlåtande.

Multimanus
Johanna Wistrand.
Exempel: 3.500 kr exkl. moms för 75 – 200 sidor (12 pkt, dubbelt radavstånd).
Utlåtande minst 5 sidor. Läs recensioner.

Skrivarhuset
Inger Byström. Lektörsutlåtande/manusbearbetning.
Exempel: upp till 50 sidor: 1 000 kr exkl. moms, 51 sidor –  200 sidor: 1 500 kr exkl. moms.
Tar även emot filmmanus. Läs recensioner.

Storydoktors
Ingrid Elfberg och Johanna Wistrand.
Exempel: 3500 kr, exkl. moms, upp till 230 s, (12 pkt, dubbelt radavstånd).
Tar upp till 5 veckor. Läs Recensioner

jennybafving.se
Jenny Bäfving.
Exempel: 230 s. 3500 kr exkl. moms (12 pkt, dubbelt radavstånd.)
Tar ca 2 veckor. Man kan behöva boka i tid innan. Läs recensioner.

Manushjälpen
Sara Olsson.
Grundpris 500 kr + 10 kr/s, exkl. moms (12 pkt, 1,5 radavstånd). Tar 4 veckor.
Sommarerbjudande 990 kr exkl. moms för upp till 300 s. t.om. 31/7. Tar 3 veckor.

Annljungberg.se
Ann Ljungberg.
Grundpris 500 kr + 25 kr per sida, exkl. moms
Tar upp till 4 veckor men kö kan förekomma. Utlåtande minst 2 sidor. Läs recensioner.

Skrivarakademin
Olika handledare.
4.050 kr + 5 kr per sida, exkl. moms (12 pkt, dubbelt radavstånd).
Tar 3-6 veckor. Utlåtandet 2 sidor + längre samtal.

christinljungqvist.se
Christin Ljungkvist
2. 600 kr + 6 kr per sida efter s. 21, exkl. moms (12 pkt, 1,5 radavstånd).
Tar 3-6 arbetsveckor. Utlåtandet är 1-2 sidor.

forfattarkurs.se
Jorun Modén.
2.700 kr + 25 kr per sida efter s. 100, exkl. moms (12 pkt, dubbelt radavstånd).
Tar emot i mån av tid.

Litteratursalongen
Under 45000 ord för 890 kronor. Maxpris: 1780 kronor. Litteratursalongen har även en skrivtävling som pågår fram till och med den 31 juli. Du kan vinna en författarcoach i ett halvår. Läs mer här.