Skrivardimman och tankar på egenutgivning

Status: 18 740 ord

Idag har jag redan skrivit flera sidor. Vet inte vad allt kommer ifrån men jag tror att det är det att jag tar mig tiden. Har lagt plugget åt sidan några dagar eftersom jag verkligen känner lusten att skriva. Plugga kan jag göra när jag är helt utpumpad och bara inte orkar skriva ett ord till. Är inte så noga med betyg, bara jag klarar godkänt. Och svensk grammatik är inte direkt min favoritdel på kursen. Tro det eller ej men en klarar sig rätt bra utan alla termer och begrepp som tagits fram för att kunna sortera in vårt ologiska mänskliga språk i logiska trädliknande konstellationer och märkta fack. Vårt eget språk måste uppenbarligen fråntas all sin mänsklighet för att vi ska kunna studera det, är inte detta underligt?

Ska kanske berätta vad min bok handlar om så småningom, men inte riktigt än.

Lyssnat mycket på gamla avsnitt av Författarpodden när jag jobbar. Det är mycket intressant att höra hur förlagsvärlden verkligen ser ut och ju mer jag lyssnar desto mer kritiskt inställd blir jag till den, även om detta inte är deras intention med podden. De verkar vara nöjda och mer vilja nyansera bilden av författarlivet. Själv känner dock jag att det kanske ska det vara slut nu på detta eviga skickande till förlag och långa väntande och denna fruktansvärda ångest över att så många gånger bli vänligt men bestämt nekad utan förklaring, när det jag drömmer om kanske i själva verket inte är den verklighet som skulle möta mig på ett förlag. De beskriver i podden hur en av dem inte ens träffat sin förläggare förrän långt in i processen och att de trots att ha blivit utgivna hela tiden måste kämpa för att bli marknadsförda och hänga kvar, samtidigt som de har press på sig att sälja för att nästa bok ska kunna ges ut. Och allt detta redigerande för att det ska passa marknaden. Det verkar finnas en sådan total maktobalans mellan författare och förläggare, där den förra är i underläge. Om någon bara vill ha sin bok utgiven är hen ofta beredd att gå hur långt som helst. En förläggare kan be en byta ålder på en karaktär eller skriva om hela partier och sedan är det inte ens säkert att den versionen blir utgiven. Och författaren tackar ödmjukast för ‘hjälpen’.

Skulle jag ge ut eget skulle jag också behöva kämpa med att marknadsföra mig för att nå ut, men jag skulle kunna bestämma allt själv, vilket är en tanke som lockar mig starkt och eggar mig i mitt skrivande. Den tar bort mycket av den ängslighet jag annars kan erfara när jag skriver med förlagsutgivning i åtanke. Ingen annan skulle heller kunna sätta press på mig att sälja eller skriva snabbare. En press ovanifrån som jag redan har upplevt när jag jobbade som säljare på provision under några ångestfyllda år. Om jag ändå ska ha skrivandet som en sidoverksamhet så finns det väl ingen anledning att göra sig beroende av någon?

Efter att ha studerat utbudet av egenutgivna böcker är jag också helt säker på att jag skulle lyckas göra det så mycket bättre än många andra. De flesta omslag är gräsligt fula och de allra flesta baksidestexter är dåligt författade och fulla av klyschiga uttryck, stolpiga meningar och tomma ord. Titlarna är dåliga. Detta är en anledning till att jag aldrig tagit mig tiden att läsa någon. Notera, detta gäller inte alla, men många. En och annan sticker förstås ut ur mängden, men jag tror att de allra flesta har haft för bråttom till tryckpressen och snålat in på både det ena och det andra. Ja, jag är ärlig nu: Det kan se rentav sorgligt ut. Och de är ofta hiskeligt dyra, trots att en e-bok borde kunna vara riktigt billig. Men det betyder inte att jag inte tycker att de borde få uppfylla sin dröm att ge ut en bok. Det är inte det jag säger, bara att sättet de gjort det på inte kommer ge dem många läsare.

Om jag bestämmer mig för att ge ut på egen hand är det efter några vändor till lektör, korrekturläsare och formgivare. Visst kostar det pengar, men för mig är faktiskt en bok, vilket jag mer och mer inser, ett konstverk. Och om det ska vara mitt konstverk som jag rakt igenom kan stå för – från omslag till innehåll -, så måste jag få bestämma allt. En frilansande lektör ställer inte upp villkor, utan belyser saker en själv kanske har missat och ger tips och råd utifrån sin kunskap om dramaturgi. Det är nog, när allt kommer omkring, viktigare för mig att boken blir som jag vill ha den, än att den säljer i stora upplagor. Jag vill bygga ett författarskap – likt en permanent konstinstallation -, inte ett varumärke. Jag vill få utlopp för min kreativitet och bli läst, inte nödvändigtvis tjäna pengar på det. Varför ska jag då böja mig och ändra mig för pengar?

Nu låter det som om jag ser mig som någon sorts avancerad eller krånglig författare. Tvärtom är min ambition att de flesta ska kunna läsa och ta till sig mina texter. Det är bara det att om jag inte fått bestämma allt i slutändan så är det inte längre mina texter och då kvittar det ju hur många som faktiskt läser. Om folk kan lägga tio tusentals kronor på att spela golf för nöjes skull, så kan väl jag lägga pengar på att bygga upp ett författarskap?

Detta är tankarna som upptar min vakna tid just nu. Kanske har jag ändrat mig imorgon.

Är du intresserad av att veta mer om egenutgivning så har jag tidigare skrivit ett par omfattande inlägg om detta, där du kan få mycket information. Del 1: Om kvalitet och Del 2: Det praktiska.

 

 

2 thoughts on “Skrivardimman och tankar på egenutgivning

  1. Så himla bra inlägg! Jag håller med om mycket det du skriver. Det finns naturligtvis egenutgivare som har koll på hela paketet, men förvånansvärt ofta brister det just i utseendet. Det se helt enkelt ”hemlagat” ut. Många av de tankar du skrivit här är sånt som snurrar också i mitt huvud. Om jag inte blir antagen av förlag har jag bestämt att ge ut själv, men då tänker jag satsa på det. Som du skrev – vissa lägger ner massa pengar på att spela golf, varför skulle det vara alls dummare att lägga ner pengarna på att ge ut ett verk som man själv skrivit?! Tror jag måste skriva ett helt inlägg om mina tankar kring det här… 😀

    Liked by 1 person

    1. Vad skönt att höra att du har samma tankar. Det känns annars som om allas dröm är stort förlag och visst, det har sina fördelar, men det finns alternativ som jag tror kan bli lika bra om en ger det tid och energi. Spännande, det tycker jag att du ska göra. Läser gärna mer om dina tankar kring detta ☺

      Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s