Antagen!

Nu har jag tackat ja till distansutbildningen till lärare som jag sökte i våras. Ämnet som jag är antagen i är inte helt oväntat Svenska. När utbildningen är klar kommer jag att läsa till ett ämne, eftersom det nog är ganska svårt att hitta ett jobb med bara ett ämne.

Det tokiga är att jag inte minns om jag ansökte till högstadiet eller gymnasiet! Min behörighet räcker till gymnasiet och jag hoppas att det var det jag sökte, men jag kan verkligen inte erinra mig vad jag fyllde i. Det är mycket frustrerande. Jag skulle ha tagit en kopia på papperet. Nu är jag dock hursomhelst och oavsett vad jag sökte sjukt taggad på utbildningen.

Det enda kluriga är att jag kommer att behöva hitta korttidsboende för fem veckor i stöten när jag ska göra VFU i Småland. Jag hoppas att det blir Växjö eller Kalmar och inte en liten by i ingenstans, för det kommer bli svårt att hitta boende där. Sambon skojar om att det blir min utbytestermin och att jag måste fixa visum och sådant. Kul, haha, bara för att jag inte har varit äventyrlig och pluggat på andra sidan jorden så tycker jag otroligt nog inte att Småland är exotiskt. Men men, det kan ju ändå bli ett litet äventyr. Om jag hade haft VFU:n på sommaren så hade jag bara slängt upp tältet i de småländska skogarna vid en vacker sjö. Nu är det dock i november så jag ska försöka hitta tak över huvudet…

 

 

 

 

April, grammatik och konsten att visa en lägenhet

Det är verkligen ostrukturerat i privatlivet just nu av olika orsaker. Jag ska flytta ifrån min lilla artonkvadratare i Johanneberg denna månaden och bli sambo, vilket ska bli väldigt mysigt. Och skönt att slippa leva i en väska…

Till flytt hör dock den tråkiga aktiviteten att visa folk som blivit erbjudna lägenheten på Boplats en ”visning”. Jag hade inte opponerat mig om jag sålde glassiga lägenheter i New York och fick miljoner i arvode, då hade jag nog kunnat kosta på mig ett och annat ostigt leende, men nu handlar det om att jag ska ställa upp och åka dit och öppna dörren till en studentlya som jag snart ska lasta ur. Jag har visat den för fyra personer, som alla uppenbarligen tackade nej, eftersom jag nu måste visa den för fler. Hur kan de tacka nej till ett boende i Göteborg? Själv gick jag inte ens på visningen utan tackade ja till första bästa erbjudande. Anyway. Nu ska jag alltså visa den för några stackars studenter till som kommer att dyka upp med tindrande ögon och gå därifrån med besvikna miner. Förlåt, men vad hade de väntat sig? Det står arton kvadratmeter med trinettkök i annonsen. Det är inte mitt fel att lägenheten inte är topprenoverad, jag är ingen mäklare, jag bara hyr. (Hm, kanske därför alla tackade nej, för att jag med viss humor visade vilket plastigt badrum det är och sa att det är svårt att laga en finmiddag på en kvadratmeter? We will never know… Kanske ska sälja lite mer denna gång så jag slipper visa den fler gånger.)

Oavsett hur ostrukturerat allting är så kvarstår faktum att jag har en 10 hp grammatiktenta om två veckor och jag har inte pluggat speciellt mycket. Vad som behövs är således litet ”eld i röva”, som vi säger i Göteborg, eller nja, någon i Göteborg kanske säger så. Hur som helst. Skrivandet får vänta ett par veckor, men det kanske är bra att låta texten ligga till sig ibland.