Hörde igår på Spanarna i P1 att e-boksläsaren registrerar allt jag gör i den; vilka böcker jag gillar, vad jag stryker under och anser viktigt etc. Sedan kan denna information användas till exempelvis riktad reklam. Inget fel i rekommendationer av böcker som man kanske också gillar, det är snarare praktiskt och tidsbesparande i vissa lägen om man sonderar och letar. Jag gillar att få rekommendationer i nätbokhandeln till exempel. Men det är ju det här med själva läsningen…  Den tid då man tror att man är avkopplad, urkopplad, nedkopplad, privat.

Tänk dig att du sitter i din mysfåtölj, ligger utslagen i sängen, har lyckats få hörnet på caféet och du är helt uppslukad av en berättelse. Men du är inte ensam; bakom fåtöljen, vid foten av sängen, framför ditt cafébord – står någon. En diffus gestalt med observerande kalla ögon betraktar ihärdigt dina rörelser över plattan. Kan du lita på hen? Kanske. Det är knappast en seriemördare som har tagit sig in. Men ändå. Hen har tagit din googlehistorik, jaja. Scannat ditt netflixflöde, jaja. Men din läsning?